Hållbarhetsmål
Här ges en överblick över Norra Djurgårdsstadens måluppfyllelse av de fem strategierna till och med 2020.
1. Levande stad
En levande stad utgår från människan. Den är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden och det finns en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet.
1.1 Jämlik stad
1.2 Välfungerande vardagsliv
1.3 Trygga platser – Dygnet runt, året om
1.1 Jämlik stad
52 % av lägenheterna i Norra Djurgårdsstaden är hyresrätter och 48 % är bostadsrätter. 8 % av hyresrätterna är studentbostäder.
Fördelningarna av bostadsstorlekarna är: 10 % (1:or), 33 % (2:or), 29 % (3:or), 23 % (4:or), 4 % (5:or eller större)
Kommersiella ytor utgör hittills cirka 20 %.
Markanvisningstävlingen i Kolkajen handlade om att ta fram koncept för att utforma bostäder för en större mångfald av människor och öka sysselsättningen av människor utanför arbetsmarknaden.
1.2 Välfungerande vardagsliv
Hittills har det byggts 10 förskolor, 1 grundskola, 1 idrottshall och 1 bibliotek.
Enligt boendeenkäten från 2019 är de boende mycket eller ganska nöjda med tillgång till:
- förskolor och skolor 26 %.
- kulturutbud 12 %.
- dagligvarubutik 64 %.
- restauranger, caféer etc 47 %.
- torg och mötesplatser 72 %.
- idrotts- och fritidsaktiviteter 42 %.
1.3 Trygga platser – Dygnet runt, året om
Boendeenkäten från 2019 visade att andelen som känner sig trygga i området har minskat från 91 % år 2016 till 79 % 2019, män och kvinnors svar skiljer sig inte åt.
Hittills har 10 trygghetsvandringar genomförts, ingen genomfördes 2021.
16 % av allmän platsmark är sociotopyta , vilket motsvarar 26m2 per bostad. Det är 11m2 grön oas per boende.
Exploateringstalet för Norra Djurgårdsstaden är 2,3 vilket är högre än övriga Stockholm. Hammarby Sjöstad har exploateringstal på 1,7 medan Hagastaden har 7,2 om man jämför med andra innerstadsprojekt.
2. Tillgängligt och nära
I Norra Djurgårdsstaden skapas en tät och tillgänglig stad med nära tillgång till service och parker. I planeringen prioriteras gång och cykel, följt av kollektivtrafik, vilket ger en minskad klimatpåverkan.
2.1 Lätt att leva utan bil
2.2 Effektiva näringslivstransporter
2.3 Gatan som vistelseplats
2.4 Fem minuter till vardagsservice
2.1 Lätt att leva utan bil
Norra Djurgårdsstaden trafikeras av tunnelbana, flera busslinjer och pendelbåt. Majoriteten av byggaktörerna uppfyller kraven på parkeringsplatser för cyklar och bilar. Totalt har cirka 7490 cykelplatser och 1980 bilplatser byggts för 6 970 personer. 8 % av bilparkeringarna i gata är avsatt för bilpool. Boendeenkäten från 2019 visar att:
- 66 % är nöjda med kollektivtrafiken. Det är en förbättring jämfört med 2016 då 42 % svarade att de var nöjda. De över 65 år är generellt mer nöjda med kollektivtrafiken än övriga åldersgrupper. Fler boende är nöjda med tillgången till gång- och cykelbanor och möjligheten att gå eller cykla till närliggande stadsdelar.
- Trafiksäkerheten upplevs som god av 55 % av cyklisterna och 59 % av de gående. Att jämföra med 43 % för gående och cyklister 2016.
- 42 % använder kollektivtrafiken minst fem dagar i veckan under vinterhalvåret, vilket är något fler jämfört med 2016 då det var 39 %. Under vinterhalvåret använder de boende i högre grad kollektivtrafik för att ta sig till eller från området. Motsvarande andel under sommarhalvåret är något mindre, sannolikt för att andelen som går eller cyklar ofta är större då.
2.2 Effektiva näringslivstransporter
Etablerat lokalt bygglogistikcenter (2013) och masslogistikcenter (2018).
- Samlastningen av bygglogistikcentret är 63 % (mål 75 %) och fyllnadsgraden i direkttransporter är 73 % (mål 50 %).
- Masslogistikcentret och det utvecklingsarbete som gjorts med tätortsnära krossning och masshantering har minskat masstransporterna med 69 %.
3. Energi och klimat
3.3 Fossilfria energi- och transportsystem
3.4 Låg klimatpåverkan
3.3 Fossilfria energi- och transportsystem
I genomsnitt är Norra 2 på 67 kWh/m² vilket är 22 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 26 % under då gällande BBR-krav. I genomsnitt ligger Brofästet på 67 kWh/m², 12 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 23 % under då gällande BBR-krav.
Enligt boendeenkäten från 2019 har 33 % av hushållen avtal om miljömärkt el.
Totalt genereras cirka 1 040 MWh solenergi lokalt varje år.
8 % av bilparkeringar på allmän plats har elladning (bilpool) och en snabbladdningstation. 14 % av bilparkeringar på kvartersmark har elladdning.
Det finns tre tankstationer för HVO 100 inom Norra Djurgårdsstaden.
Stadens arbeten (bränslen till transporter och arbetsmaskiner) har under 2021 minskat emissionerna med cirka 1 065 ton , detta dels genom ökad användning av HVO i entreprenader och dels genom lokal hantering och återanvändning av massor.
Andelen förnybart bränsle för lastbilstransporter i stadens egna entreprenader i Norra Djurgårdsstaden ligger på 0 % och för arbetsmaskiner på 55 % år 2021.
3. Resurshushållning och minskad klimatpåverkan
Norra Djurgårdsstaden ska bli ett fossilfritt område med låg resursanvändning och liten miljö- och klimatpåverkan. Resursförsörjningssystemen utvecklas genom att integrera system för energi, vatten och material.
Marken används effektivt och den byggda miljön ska hålla över tid, vilket ställer krav på att byggnader och anläggningar utformas med hög kvalitet, giftfria material och att kemikalier används på ett ansvarsfullt sätt.
Nya innovativa lösningar förenas med de beprövade på ett genomtänkt sätt, som indirekt kan gynna ekonomisk tillväxt. Genom kretsloppslösningar och sanering av marken minskar miljöbelastningen på omgivande vattenmiljöer och ger bättre förutsättningar för ekosystemtjänster.
3.1 Minska mängder av avfall
3.2 Resurseffektivare vatten- och avloppssystem
3.3 Fossilfria energi- och transportsystem
3.4 Låg klimatpåverkan
3.5 God inomhusmiljö
3.6 Hållbara materialval
3.1 Minska mängder av avfall
Hittills har 212 800 m² av marken renats, vilket motsvarar 29 % av området. Massbalansen är på 38 %.
874 500 ton berg och schaktmassor har återvunnits i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att 56 000 transporter undvikits.
437 400 m³ länshållningsvatten har renats.
Restavfallet i Norra Djurgårdsstaden är på 104 kg per person/år. Enligt boendeenkäten sorterar fyra av fem hushåll alltid sitt avfall, med undantag för textilier och möbler där andelen är hälften. (2019)
Pop-up återbruk har hittills besökts av 20 700 personer, 12 300 föremål fick ny ägare och 6,2 ton har gått till återbruk.
Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA.
Fördelning byggavfall allmän platsmark: 64 % materialåtervinning, 34 % energiåtervinning, 2 % blandat och 0 % till deponi. Viss återanvändning av material och utrustning har skett.
3.3 Fossilfria energi- och transportsystem
I genomsnitt är Norra 2 på 67 kWh/m² vilket är 22 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 26 % under då gällande BBR-krav. I genomsnitt ligger Brofästet på 67 kWh/m², 12 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 23 % under då gällande BBR-krav.
Enligt boendeenkäten från 2019 har 33 % av hushållen avtal om miljömärkt el.
Totalt genereras cirka 1 040 MWh solenergi lokalt varje år.
8 % av bilparkeringar på allmän plats har elladning (bilpool) och en snabbladdningstation. 14 % av bilparkeringar på kvartersmark har elladdning.
Det finns tre tankstationer för HVO 100 inom Norra Djurgårdsstaden.
Stadens arbeten (bränslen till transporter och arbetsmaskiner) har under 2021 minskat emissionerna med cirka 1 065 ton , detta dels genom ökad användning av HVO i entreprenader och dels genom lokal hantering och återanvändning av massor.
Andelen förnybart bränsle för lastbilstransporter i stadens egna entreprenader i Norra Djurgårdsstaden ligger på 0 % och för arbetsmaskiner på 55 % år 2021.
3.5 God inomhusmiljö
82 % (23 av 28) av byggaktörer uppfyller klass Guld, Miljöbyggnad för inomhusmiljön.
Boendeenkäten från 2019 visar att 93 % av de boende upplever att tillgången på dagsljus generellt är bra eller mycket bra, 81 % anser att luftkvaliteten och 58 % att temperaturen är mycket eller ganska bra i deras bostad.
3.6 Hållbara materialval
7 av 8 träprodukter på allmän platsmark som används är FSC- eller PEFC-märkt. Tryckimpregnerat trä används inte i området och samtlig sten har kontrollerats utifrån etiska aspekter.
Andel ej godkända avvikelser av totalt inkomna avvikelser:
- Byggaktörer: 47 %.
- Allmän plats: 77 %.
100 % av byggaktörer och 90% stadens entreprenader dokumenterar material i digital loggbok.
LCC för fallskydd och sopsug genomfördes 2019.
3. Marksanering och masshantering
3.1 Minska mängder av avfall
3.1 Minska mängder av avfall
Hittills har 212 800 m² av marken renats, vilket motsvarar 29 % av området. Massbalansen är på 38 %.
874 500 ton berg och schaktmassor har återvunnits i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att 56 000 transporter undvikits.
437 400 m³ länshållningsvatten har renats.
Restavfallet i Norra Djurgårdsstaden är på 104 kg per person/år. Enligt boendeenkäten sorterar fyra av fem hushåll alltid sitt avfall, med undantag för textilier och möbler där andelen är hälften. (2019)
Pop-up återbruk har hittills besökts av 20 700 personer, 12 300 föremål fick ny ägare och 6,2 ton har gått till återbruk.
Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA.
Fördelning byggavfall allmän platsmark: 64 % materialåtervinning, 34 % energiåtervinning, 2 % blandat och 0 % till deponi. Viss återanvändning av material och utrustning har skett.
3. Återbruk och avfallssystem
3.1 Minska mängder av avfall
3.2 Resurseffektivare vatten- och avloppssystem
3.1 Minska mängder av avfall
Hittills har 212 800 m² av marken renats, vilket motsvarar 29 % av området. Massbalansen är på 38 %.
874 500 ton berg och schaktmassor har återvunnits i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att 56 000 transporter undvikits.
437 400 m³ länshållningsvatten har renats.
Restavfallet i Norra Djurgårdsstaden är på 104 kg per person/år. Enligt boendeenkäten sorterar fyra av fem hushåll alltid sitt avfall, med undantag för textilier och möbler där andelen är hälften. (2019)
Pop-up återbruk har hittills besökts av 20 700 personer, 12 300 föremål fick ny ägare och 6,2 ton har gått till återbruk.
Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA.
Fördelning byggavfall allmän platsmark: 64 % materialåtervinning, 34 % energiåtervinning, 2 % blandat och 0 % till deponi. Viss återanvändning av material och utrustning har skett.
3. Hållbara anläggningar och byggnader
3.5 God inomhusmiljö
3.6 Hållbara materialval
3.5 God inomhusmiljö
82 % (23 av 28) av byggaktörer uppfyller klass Guld, Miljöbyggnad för inomhusmiljön.
Boendeenkäten från 2019 visar att 93 % av de boende upplever att tillgången på dagsljus generellt är bra eller mycket bra, 81 % anser att luftkvaliteten och 58 % att temperaturen är mycket eller ganska bra i deras bostad.
3.6 Hållbara materialval
7 av 8 träprodukter på allmän platsmark som används är FSC- eller PEFC-märkt. Tryckimpregnerat trä används inte i området och samtlig sten har kontrollerats utifrån etiska aspekter.
Andel ej godkända avvikelser av totalt inkomna avvikelser:
- Byggaktörer: 47 %.
- Allmän plats: 77 %.
100 % av byggaktörer och 90% stadens entreprenader dokumenterar material i digital loggbok.
LCC för fallskydd och sopsug genomfördes 2019.
4. Låt naturen göra jobbet
Vattnet och grönskan i Norra Djurgårdsstaden spelar en viktig roll socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Med en genomtänkt utformning kan blå- och grönstrukturen fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster. Den ger möjlighet till rekreation och skönhetsvärden som bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.
4.1 Nyttja ekosystemtjänster
4.1 Nyttja ekosystemtjänster
Hittills har 93 % av byggaktörerna uppnått grönytefaktorn, GYF .
26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställts. 14 ha grönytor som grön oas , gröna tak och gårdar har anlagts.
33 400 m² parkyta har skapats vilket motsvarar fem fotbollsplaner. Parkytorna motsvarar 11 m² per bostad.
Gatugrönska och regnträdgårdar uppgår totalt till 15 000 m².
590 träd av ett 20-tal olika trädarter har planterats.
1 600 vattensalamandrar har flyttats från oljedammen i Loudden till en ny damm vid Kaknästornet.
Boendeenkäten visar att 68 % är nöjda med utemiljön på sin gård. 87 % är nöjda med utemiljön i området och 84 % besöker parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan. (2019)
5. Engagemang och lärande
En inkluderande process förutsätter möjligheten till deltagande och engagemang under alla faser av stadsutvecklingen. Det är betydelsefullt att intressenter på olika sätt kan vara delaktiga. Genom att använda olika metoder för ökat engagemang och inflytande kan fler människor oavsett kön, ålder och bakgrund vara inkluderade i processen.
5.1 Stimulera långsiktigt engagemang
5.2 Hållbara verksamheter
5.3 Innovation och utveckling
5.2 Hållbara verksamheter
Pop-up återbruk har hittills besökts av 20 700 personer i Norra Djurgårdsstaden. Idén till Pop-up Återbruk kommer från ett innovationsarbete inom ramen för projektet.
Hittills har 5 personer utanför arbetsmarknaden under kortare tid sysselsatts. Under 2021 sysselsattes en person som praktikant under en månad.
4 förskolor av 10 är grön flagg-certifierade.
5.3 Innovation och utveckling
Ett 40-tal FoU-projekt har genomförts. 11 FoU-projekt pågår.
Hittills har drygt 4 000 samhällsbyggare deltagit i olika kompetensprogram och drygt 9 800 i introduktionsutbildning på bygglogistikcentrum . På Forum för hållbara lösningar har 2 000 samhällsbyggare deltagit.
Hittills har 43 800 personer från fler än 120 länder varit på studiebesök i Norra Djurgårdsstaden.